Reklamkampanjen för de nya antidepressiva medlen, de sk SSRI och ännu nyare typer, rullar vidare i många media. För cirka två år sedan började vi få en del inslag även om problem med medlen, t.ex. i TV, men i vinter verkar det från min utblick som de åter försvunnit. Ett nytt oroande inslag har också tillkommit. Den 20 oktober -99 kom läkemedelsindustrin med en egen liten tidning som bilaga till Dagens Nyheter. Följande månad kom den även i Kvällsposten och Göteborgsposten. Den har följts av fler.

Industrin har i Sverige fått inte sprida reklam för receptbelagda medel direkt till konsumenten. Det finns nu även stadgat hos EU. Men det försöker man kringgå genom att inte skriva ut preparatens namn i annonserna. Industrin vill få utökad frihet för reklam direkt till konsumenten och i en slags ledare i första annonsbilagan motiverar deras ordförande detta med att vi skall "myndighetsförklara patienten!"  Denna kampanj för att friare få sprida reklam till konsumenterna drivs nu av inustrin världen runt.

Företaget Lundbeck säger i sin annons i bilagan att bara en av nio får rätt behandling för sina depressioner, trots att deras Cipramil redan är Sveriges mest sålda läkemedel i kronor räknat. Professorn får vidare inpränta att "40 procent av alla kvinnor någon gång under sitt liv drabbas av en depression som kräver behandling". Man drömmer ommen jättelik marknad. "En person med allvarlig depressionssjukdom behöver äta sin medicin för att vara frisk" - precis som den som äter blodtrycksmedicin, läser vi under en bild av blommor. Begreppet "frisk" har helt enkelt givits en ny betydelse.

Wyeth-Lederle, som säljer Efexor, är ännu mer oblyga i sin annons med rubriken "Rätt medicin gör Dig frisk!" och fortsätter: "En av våra studier visar att nästan 70% av de patienter som får antidepressiv medicin blir helt friska".

Och studien redovisar inget om hur patienterna mår efter ett eller flera år. Våra erfarenheter säger att medlen ofta tappar sin positiva verkan med tiden. Detta brukar kallas toleransutveckling, men en sådan förnekas hårt av experterna. Möjligheten att då höja dosen av dessa medel är begränsad bland annat för att biverkningarna då ökar. Många får då byta medel och det kan fungera ibland, för en tid i alla fall. Som vanligt saknas helt forskning om långtidseffekter och biverkningar när det gäller psykofarmaka. Men just det vore ju det intressanta för patienter ock ekonomer.

Vad gör våra journalister? Många tidningar skriver glädjande nog nu mer om alternativ till antidepressiva medel. En mångsidig bild av medlen gav tidningen Arbetet Nyheterna i en artikelserie under våren. Men tystnaden kring medlens baksidor är fortfarande skrämmande stor. När DN gjorde en ny stor satsning på egna artiklar om medlen i mars i år fanns inte heller denna gång något för alla som kontaktar oss om problemen med medlen att känna igen sig i. Innehållet var i stort precis det samma som i annonserna och siffrorna ännu lite högre: "..varannan kvinna kommer att bli deprimerad någon gång under livet" (3/3, K Bojs) "..upp till 70-80% kan bli botade eller åtminstone bättre med mediciner" (4/3, K Bojs). Har man helt kapitulerat inför industrin och dess forskare?

- Nej, det är inte reklam utan tvärtom kritiska journalister och myndigheter som konsumenten behöver. Och en starkare ställning, även rättsligt. Det är hög tid för motstånd. Som ett led i detta skall vi anmäla de nämnda annonserna till prövning.

Kommentar 2001:
Läkemedelsverket har i februari äntligen svarat på vår anmälan och beslutat att inte föra ärendet vidare, för att man inte tror att nämnden skulle fälla annonserna, även om man menar att annonserna är på gränsen till det tillåtna. En orsak säger verkets ansvarige prof. Björn Beerman är att vårt förbud mot annonser för receptbelagda medel direkt till konsumenterna är frivillligt och inte grundat i lag här i landet.
Däremot har vi fått rätt mot Pharmacia för annonser på deras hemsida för Xanor och Sobril under rubriken Antidepressiva medel.

Noter:

1)  O-P Mehtonen, MD; J Sögaard, MD et.al.: Randomised, Double-Blind Comparison of Venlafaxine and Sertraline in Outpatients With Major Depressive Disorder, J Clin Psychatry 61:2 February 2000

2) John Lilja & Sam Larsson: Nya perspektiv på depression och ångest. Folkälsoinstitutet 1998:30 Sid 196f. Författarna refererar här forskning av GW Brown et al. (Denna bok innehåller mycket om dagens behandlingsforskning.)